onsdagen den 29:e februari 2012

På agendan

Och redaktionens schema är uppdaterat. Nu ska vi ta en öl.

Direkt Sundsvall levererar

Wohoo, vi höll deadline och fick ihop en tidning. Då är det bara att göra en ny tidning i morgon...

Mejsel morgonmänniskan

God kväll. Det är lite jobbigt att det bara är tisdag. Jag är ju näst intill slutkörd redan. Kom hem för en timme sedan efter en sedvanlig redaktionsveckodag på 15 timmar. Jag hade visserligen en liten matlagningspaus vid sextiden, tack för det Erik! Nu har jag i alla fall skickat iväg två jobbansökningar för att mitt riktiga liv inte ska bli lidande av en övning i skolan, som jag tenderar att ta lite för allvarligt.

Nu är frågan hur många timmars sömn som är ultimat. Ibland är det ju bättre att sova få timmar än att hamna i något mellanläge mellan för lite och lagom mycket sömn. Och jag jobbar ju bäst om morgnarna så jag borde försöka utnyttja det om jag inte är för trött. Ställer nog klockan på 06. God natt då.

tisdagen den 28:e februari 2012

Old news

Dagens ST. Den här nyheten var ju Direkt Sundsvall först med igår. Innan ST och de andra redaktionsgrupperna :))
/Eminent polisreporter

måndagen den 27:e februari 2012

Redaktionsövning

Här hittar ni Direkt Sundsvalls fantastiska webbsida med twitterflöde, tv-inslag, artiklar och radioprogram. Ta en titt där så tänker jag duscha och sova så länge. I dag har varit en lång dag och jag var inte ens pigg och alert när den började.

Here we go again

Dagens horoskop bådar gott inför veckans redaktionsövning som börjar i dag. Två papperstidningar, radio, tv och webb ska produceras. Den här gången är jag inte nyhetschef, utan polisreporter. Ni kommer att kunna följa oss på Facebook, twitter och vår webbsida. Ska lägga upp en länk sen när den är aktiverad. Med andra ord kan det bli lite dålig uppdatering på bloggen. Hej så länge.

söndagen den 26:e februari 2012

Komma på bättre städtankar

Jag har kommit på att min framtida kärlek måste kunna tänka sig att städa efter mig. Jag kan laga mat alla dagar i veckan, tvätta och diska, bara jag slipper städa så förbannat ofta. I och för sig ska jag ju bli rik så att jag kan anställa städhjälp, men ändå.

Jag längtar verkligen tills jag har målat och fixat färdigt här hemma. I nuläget blir det liksom aldrig fint även om jag dammsuger och torkar golv. Verktygen ligger kvar på golvet eftersom de snart ska användas igen och köket fortsätter att vara en byggarbetsplats till jag har målat färdigt. Vilket jag inte orkar, men ändå ska ta tag i alldeles strax. Frågan är om jag ens kommer att få det riktigt fint och färdigt innan jag ska sälja lägenheten om ett par år? Kanske kommer jag att se tillbaka på Mejselhemmet i Sundsvall som mitt fina men halvfärdiga hem där jag bodde i tre år. Jaja, efter USA ska jag nog kunna koncentrera mig på att göra klart, ringa hantverkare och få köket fixat.

En annan tanke jag har kommit på nyligen är att jag kanske ska sluta tänka på mig själv som någon som hatar att städa? Sedan jag flyttade hit har jag liksom försonats med tankar som "Jag hatar att städa"och "Jag är jävligt stökig av mig". När jag säger det till mig själv är det ju inte konstigt att jag blir så. Jag skulle ju aldrig intala mig själv att jag är dålig, inte kan eller inte vågar något. Jag säger aldrig ord som "i fall det skiter sig" eller "i fall jag inte får något jobb". Där finns det inga alternativ, det blir alltid som jag har bestämt och jag tänker aldrig jobba med något annat än journalistik. Men när det gäller städning säger jag negativa saker om mig själv hela tiden?

Summa summarum: Från och med nu ska jag testa att säga "Jag är ordningssam och bra på att städa. Mitt hem är rent och fint".

Återkommer med resultat.

lördagen den 25:e februari 2012

Myskväll

Tjejmiddag med vinprovning och italiensk mat hos Annas föräldrar. Tack för det Sivan! Annas mamma brukar nämligen läsa min blogg :))) Gott var det och jag har lärt mig en hel del nytt om vin. Nu ser vi mello. Hejhej!

Bra arbetsuppgift

Mitt företag inhandlade lite nödvändig litteratur i dag:

Gör nytta

Klockan är strax efter 13 och jag har varit vaken i nio timmar och i gång i åtta. Har sökt sommarjobb, ätit frukost två gånger och läst tidningar på universitetet. Ätit lunch också. Nu är jag på stadsbiblioteket och läser i stället. Research inför USA.

Man borde gå upp klockan fem oftare. Jag har inga som helst problem med att hålla koncentrationen uppe om morgnar och förmiddagar. Nu börjar jag däremot bli lite trött. Får gå hem och sova snart.

Här har det gått vilt till

I dag är man uppe i ottan. Jag vaknade och var pigg, tänkte att klockan säkert skulle ringa snart, men så var den bara 04.06. Efter att ha legat vaken en stund gick jag upp. Lika bra att göra någon nytta så kan jag ta en power nap i eftermiddag i stället. Det är troligtvis därför jag vaknade ändå, för att jag är lite stressad. Så nu sitter jag här i köket, lyssnar på Vaken i någon SR-kanal och äter frukost. Är hemskt sugen på apelsinjuice, men det har jag ju inte. Inte ett gäng apelsiner heller, så färskpressad juice kan jag inte heller få. Ska snart ta itu med mitt jobbsökande, tänkte bara visa en lägenhet som är till salu här i Svallet. Den har renoverats och stylats av något byggföretag och det ser väl ganska fint ut. Men vad är grejen med stolen som ligger på golvet?

image image Se allt här.

Jag skulle väl kanske inte kalla detta för en “stylad” lägenhet, eftersom stylingen bara är ett par mattor med bord och stolar. Mer någon slags konstinstallation i en tom, vit lägenhet. Men stolen? Är det tänkt att jag ska vilja köpa lägenheten mer för att stolen ligger ner? Eller är det bara för att dra till sig uppmärksamhet, för att ögat dras till något som ser fel ut? Nu är det ju inte så att Sundsvall svämmar över av fina och extraordinära inredningar, så en annons med såna här bilder syns ganska bra i tidningen ändå. Utan liggande stolar.

fredagen den 24:e februari 2012

Fredagsmyset

Hej hopp. Jag har inte riktigt någon blogginspiration den här veckan. Det brukar vanligtvis poppa upp inlägg i mitt huvud men de senaste dagarna har jag nog haft tankarna på annat.

Jag var och gymmade i dag efter skolan. Hade precis hunnit köra 60 kg benpress (okej, jag trodde att det var en imponerande vikt men efter lite googling verkar det vara ganska klent) när de började släcka belysningen. På mina darrande ben tittade jag mig förvirrat omkring. Folk började traska ut ur gymmet, för tydligen stängde de redan 18.30? Jag fick snällt gå hem och göra klart min styrketräning på yogamattan i rummet. Höll på att skriva vardagsrummet där, men kom på att jag ju bara har "rummet" här i min etta. Det var skönt med träning i alla fall, känner mig redan vältränad och snygg. Gissar att det mest är psykiskt.

Nu ska jag nog lägga mig i sängen och se på Gossip Girl. Kanske festar jag till det och poppar popcorn, så att jag går plusminusnoll efter kvällens träning.

torsdagen den 23:e februari 2012

Mysstund

Det här är en lyx som inte gick att få med gammeldatorn. Om man skulle ha den i sängen var man tvungen att ha i strömsladden eftersom den hade sisådär 7 minuters batteritid. Dessutom blev den brännhet så att man oroade sig för att sängen skulle fatta eld. Och om man inte hade högtalarna inkopplade hörde man knappt vad som sas på filmen/serien. Datorn lät nämligen som ett helt flygplan. Jag var verkligen värd en ny.

Resonerar med mig själv

Okej, jag måste göra något tråkigt och jobbigt i dag. Annars kommer jag aldrig hinna allt i helgen. Jag kan välja på följande:

  • Måla bord + skåp + stolar 
  • Söka sommarjobb, kanske sju stycken
  • Diska och städa lite grann i alla fall
Eller är det inte när man har som mest att göra som man ska ta det lugnt och vila? Jag kan tänka mig att det här är ett bra alternativ för att lugna min stressade själ:
  • Diska lite snabbt, hälla upp ett glas rödvin och se gårdagens Big Brother-avsnitt i soffan, samt sova tidigt
Målningen går bort, det tar lång tid och jag är för trött. För att söka sommarjobb måste man vara lite klar i huvudet så jag kan komma på bra formuleringar om varför de ska vilja ha just mig. Alltså går det också bort. För att diska och städa behöver man inte vara pigg i huvudet, alltså får jag ta itu med det. Och kanske se Big Brother innan jag somnar. 

Jaha, då var det avgjort. Behövde bara se mina alternativ i skrift, fattar inget annars. Jag har för övrigt börjat lyssna på Munken som sålde sin ferrari som talbok. Den ska jag lyssna på nu medan jag är duktig.

Rådande hårtrend

Man vet att det är dags att klippa sig när man börjar få diamantfrillan.

Det vill säga när håret är som tjockast i mitten av huvudet. Då får man 
den här spännande formen på sin skalle:

Åh, snyggt! 

onsdagen den 22:e februari 2012

Onsdag

Här har jag visst glömt bort Mejselbloggen. I dag i skolan försökte jag blogga en bild från tv-redigeringen men internet funkade inte. Men så här såg det ut, jag var en jätte jämfört med kvinnan jag intervjuade.


Är ganska stressad annars. Eller jag har varit under dagen. Skickade in en sommarjobbsansökan i morse innan jag gick till skolan och i kväll har jag funderat över var jag ska söka mer. Ska ordna det i helgen. Har så mycket jag skulle vilja hinna fixa innan praktiken och USA och det börjar bli knappt om tid. Sovdags nu. Hejsvejs.

måndagen den 20:e februari 2012

Norrlandsfasoner och gubbhumor

Jag började skriva ett hemskt ointressant och spretigt blogginlägg men jag raderade tråkig fakta om vad jag har gjort i dag och har i stället kokat ner detta till en summering av min Piteåvistelse:

Helgen var bra. I Piteå har de något som heter Paltzerian. Pizzeria fast med palt, vi åt dock inte där. Och när busschaufförerna tar lunch, kanske på nyss nämnda restaurang, får man promenera eller vänta en timme på bussen. Norrland alltså. Jag konstaterade också att det är skönt att umgås med norrlänningar, de är snälla och trevliga, fast det var väl ingen nyhet.

En rolig grej hände också när jag precis hade kramat Carro hejdå och stannat på en mack för att tanka. Jag förstod inte riktigt hur jag skulle få upp tankluckan på bilen och letade överallt efter en knapp. Ganska snart frågade jag gubbarna vid bilen bredvid (lyckades dessutom beskriva det jag letade efter som "tankluckningsknapp", haha) och de började undersöka bilen. En av gubbarna drog det fantastiska skämtet "Har du testat med Viagra?" när jag sa "Jag får inte upp den", om tankningsluckan. Snart var hela Piteå vid min lilla bil och funderade över hur man gjorde. En kvinna sa "Jå men he det int ba å hä upp den?", men det var det inte och de började läsa i bilens manual. En av gubbarna frågade om det var "första dan", som att jag hade börjat ett nytt jobb? Eller som att jag hade tagit körkort samma dag och nu skulle åka på min premiärtur. Till slut hittade vi i alla fall den lilla spaken under ratten och jag kunde tanka och köra vidare på min "första dag".

Åter i Mejselhemmet

Hemma i Svallet! Mm inatt ska jag sova i min egen säng. Är så trött nu, måste stämpla ut. Natti!

lördagen den 18:e februari 2012

Piteå Dance Project

Den här helgen är jag hos Carro i Piteå. Det är roligt. I dag ska jag se deras dansföreställning.

torsdagen den 16:e februari 2012

Livets goda ting

Livet är bra härligt. Jag orkar inte ens försöka sätta ord på det, det handlar bara om känslan inom mig. Och den känslan är jävligt bra. Och stor. Här får ni en bild på mig från i morse i stället, framför min nya dator med en kopp kaffe. Nu ska jag packa inför helgens Piteåresa och sova. 

Alla goda ting är tre; kaffe, morgon och dator.

Tekniknytt

Fick mitt paket levererat hem lagom till frukosten. Hej ny bästis!

onsdagen den 15:e februari 2012

Gå på ski

Jag hyrde skidor i dag. Två varv runt Sidsjön kämpade jag med obefintlig teknik. Andra varvet kom jag på att jag kanske inte bara skulle ta i med armarna, då började det gå lite lättare. Men jag förstår ändå inte hur alla andra kunde glida så mycket och fort? Det var skönt i alla fall och jag kommer nog ha träningsvärk i morgon. Eventuellt sträckte jag vänster höftböjare också, eller så fick jag bara jättemycket träningsvärk där direkt? Vet inte. Nu är jag hungrig igen, måste äta.

Bra känslor

Mmm i dag är en bra dag. Jag älskar att himlen är så ljus och klar och solstrålarna som ligger över grantopparna i Sundsvall. Jag gillar januari och februari för att luften är så frisk, jag har balkongdörren öppen så att luften kommer in. Det känns vårigt då och det dröjer ganska länge innan det blir för kallt i köket. Jag älskar att jag känner mig så förväntansfull den här tiden på året. Nya saker på gång, vi närmar oss ännu en sommar och allt är bara möjligheter. Det pirrar lite i magen och jag vet inte om jag fryser för att minusgraderna letar sig in eller om det är för att jag är nervös. Känner adrenalin och hur saker är på gång. Jag vill köpa snittblommor och ha det städat hemma, kanske en nybakad kaka och en puttrande kaffebryggare.

I dag ringde jag ett samtal som kändes bra. Nu ska jag uppdatera mitt CV och sen hyra längdskidor i Sidsjön. Efter det hoppas jag att jag har ett paket att hämta på Ica. Kör en clizzie hazzie på den, cliff hanger alltså.

måndagen den 13:e februari 2012

Mejsel i molnet

I dag hämtade jag mitt pass. De är så häftiga nu för tiden. Inte nog med att man lämnar fingeravtryck osv, här i passet svävar jag också runt i ett moln. Och ser ut som en man. Ända tills jag är 28 och superjournalist kommer jag att få dras med mitt manliga pass-jag.

Fynd

På vägen hem för en stund sedan tittade jag in på Magasinet, en möbel-second hand nära skolan. Där kunde man köpa den här praktiska bärplockaren som kopplas till dammsugaren. Fem kronor. Jag slog inte till dock.

söndagen den 12:e februari 2012

Mästerkockens bekännelser

På söndagar brukar ni vara ganska flitiga Mejselbloggen-läsare, så nu tänkte jag att ni kan få läsa en krönika jag skrev till vår redaktionsövning för ett par veckor sedan. Jag skulle skriva något om tacos och resultatet blev alltså detta:
För något år sedan skulle jag och en ny bekantskap laga middag. Det hade kommit fram på en förfest några dagar tidigare att vi båda gillade att laga mat och i fyllan och villan bestämde vi att vi skulle slå våra kloka kockhuvuden ihop. Några dagar senare kom han i sin pappas Opel och hämtade mig på parkeringen utanför min studentkorridor. I hans ögon var det nog en date. I mina ögon var det en trevlig kväll.
Stämningen var något stel när vi parkerade på Willys och traskade in bland grönsakerna. Vi hade inte bestämt vad vi skulle äta och jag kan medge att jag inte är det lättaste spisesällskapet. Inga halvfabrikat, inte glutamat eller jästextrakt och egentligen ingenting som går att göra själv. Men tillsammans med andra, framför allt folk jag inte känner så bra, kan jag släppa på kraven. Orkar inte vara krånglig.
Så där gick vi. Jag funderande över om han verkligen var en bra kock eller om han bara tycker om att laga mat, men i själva verket inte kan. En sån replik som män med ojämn skäggväxt tror ska gå hem i tjejers öron. Jag visste inte på vilken nivå jag skulle lägga middagsförslagen och den obefintliga planeringen försvårade. I dag kan jag lätt kolla upp på mobilen hur man helsteker kött. Där och då hade vi bara veckans reklamblad att inspireras av.
Det slutade med att vi bestämde oss för tacos. Tidernas lättaste festmåltid som alla kan laga och som alla tycker om. Ingen utmaning för en (eventuellt två) mästerkock, men ändå ett säkert kort. Då dök nästa problem upp, vad brukar han ha i sin tacos? Tycker han om tomat? Rödlök? Är han en sån som har banan och ketchup i? Hur brukar han göra sin guacamole? Alla har sina tacostraditioner och det som idag är Sveriges nationalrätt går att äta både som en jättebuffé eller som en budgetvariant med fyra ingredienser.
Till sist hade vi enats om grönsaker, nachochips och tortillas och jag gick med på att äta färdig tacokrydda. För säkerhets skull stod jag för guacamolen. Vi intog vår måltid vid barbordet i hans etta. Efteråt satt vi i soffan och han flyttade sig närmare hela kvällen, tills jag kände att det blev alldeles för farligt och inte vågade stanna längre. Vi lagade aldrig mat på tu man hand igen.
Nu kan det vara så att vederbörande läser detta, och det kan möjligen kännas en aning genant. Men å andra sidan är det ju ingen hemlighet att jag såg det hela som en trevlig kväll, eller att vi aldrig sågs mer bara vi två.

Vill inte ha mer Hantverksnytt

Åh vad jag är trött på att måla. Idag har jag i alla fall målat hörnskåpet, köksbordet och de sista två stolarna för tredje gången. Den nya färgen fungerade fint även om den verkar vara värre att jobba i. Känner mig tung i huvudet och trött. Lite snurrig. Borde kanske gå ut för att andas normal luft men jag har balkongdörren öppen och måste ju fixa min radiouppgift.

Radio känns tråkigt för tillfället, det är inte min grej tror jag. Fast mest är det nog temat som är ointressant och oinspirerande; “Radio för mig, kanske för dig?”. Vad ska jag göra på det temat på tre minuter, utan att det blir en krönika? Tråååååkigt.

Igår spelade Nause på Stadshuset. De var en bra och rolig kväll, förutom att jag hade ont i magen och mådde illa ett tag. Nej, nu måste jag nog gå ut och få frisk luft. Hej.

lördagen den 11:e februari 2012

Tackar nej till inbjudan

Jag fortsätter på print screen-temat. Min kusin fyller 25 snart och har bjudit in till kalas. Det låter trevligt och jag gillar ju min kusin hemskt mycket, men tyvärr kommer jag inte att kunna delta. Nog för att man ska ge av sig själv till andra, men jag tycker att 25 år av mitt liv är lång tid att spendera på kusinens kalas. Så jag avstår.

Evighetskalas

Jag hade varit 48 år vid firandets slut. Lite långt studieuppehåll kan jag tycka.
Hehe… Ehehe…

Muffinsjävlar

Idag var jag och pantade burkar och hämtade ut mitt paket på Ica. Köpte en pistagelängd för pantpengarna. Kände mig väldigt pensionärig eftersom klockan dessutom bara var 13. Den har jag provsmakat nu till kaffet. Helt okej. Ikväll blir det tacos, mello, vin, ölspel och därefter utgång på Stadshuset där Nause spelar. En helkväll som kan bli precis hur bra som helst känner jag. Jag funderar på att baka muffins till vårt partaj och googlade nyss efter recept. Till ett helt vanligt recept på chokladmuffins fanns dessa kommentarer:

muffinsjävlarKul att folk har ett liv.

Förresten kanske man ska börja använda det uttrycket mer när någon är irriterande. Säga “skaffa dig ett liv!” och vara helt seriös.

Vilken härlig dag

Jag har precis haft Kristin här på frukost, hemskt trevligt. Spontanbesök är kanske de bästa. Nu ska jag traska till Ica Nacksta och hämta min linoljefärg. Där nere går Kicki. För övrigt mycket fin dag i Svallet i dag.

God natt önskar en klok Mejsel

Här är mitt nya jag; nykter och glad efter en festkväll. Det känns bra, har haft väldans kul med tjejerna. Så kul att vi inte drog till festen förrän halv ett nånting. Nu ska jag äta macka och sova. I morgon fortsätter jag att leva efter årets nya mantra: "jag ska bli superjournalist och för det krävs arbete." Inte bakfylla. Natti!

torsdagen den 9:e februari 2012

Remember my name, Fame!

Ikväll har jag varit på Friskis och kört step. Jag gillar det. Det är roligt, man får snygga benmuskler och dessutom lite mer rumpa än vanligt. I dag har jag också varit lite ängslig över sommarjobb. Tänk vad många som kommer att söka samma jobb som jag. Jag vill ju ha det som är absolut bäst och mest lärorikt för mig, då kan ju inte stället jag vill vara på göra fel och välja någon annan än mig. När jag uttryckte min oro för sommarjobbssökningen sa Erik “Men vadå, du är ju Lisa Näs”. Och det är jag ju. Så det här ska gå vägen, det har jag bestämt. För när jag gör det som det är meningen att jag ska göra, blir det alltid som jag har bestämt. Man måste bara se till att inte hamna på villovägar där man inte hör hemma. Till exempel som Internationella medieprogrammet i Örebro. Eller Örebro över huvud taget, där gick det inte som jag hade bestämt, eftersom jag var på fel plats. Jag tror att livet för en vidare till nya utmaningar på det viset. Nu låter jag rätt flummig och optimistklyschig, men det måste man få vara ibland.

För övrigt älskar jag när folk säger “Lisa Näs, hmm, jag känner igen ditt namn…”. Då känner jag att det går åt rätt håll här i livet. Fast det vet jag ju ändå förstås.

Nehepp. I morgon blir det att ringa lite om jobb och sedan komma på något spännande att göra nästa radioinslag om.

Lizzie och Ezzie

Uppspelning av våra radiouppgifter om två minuter. Här kan ni se hur jag och Erik har sett ut i skolan i veckan.

onsdagen den 8:e februari 2012

Kvällspasset

Nu är jag less. Är kvar i skolan och klipper radio. Skulle ha tränat ikväll, köpt bröd och hämtat min färgburk på posten. Det hann jag inte. Skulle ha hämtat mitt pass hos polisen också, men det glömde jag. Jag har varit så trögstartad idag, men det är för att jag kom till skolan 14.23. Jag jobbar inte lika bra på eftermiddagen som på morgonen. Snart får det vara nog för idag.

tisdagen den 7:e februari 2012

Radio moment

Jag har offentliggjort min instagram, nu kan man alltså följa mig om man vill. Mejselsson heter jag. Om ni inte har fått nog av mig här och på Twitter vill säga. Just nu gör vi radioteater i skolan.

måndagen den 6:e februari 2012

Heja mejsel

I dag har jag varit supereffektiv. Helt olik mitt vanliga jag som aldrig resonerar "Jag gör det här nu så kan jag vara ledig sen". När jag kom hem från skolan åt jag mat direkt, diskade efteråt och gick sen till Friskis för ett medelpass. Nu är klockan inte ens tio och jag har duschat och förberett inför frukosten. I morgon börjar vi nämligen kvart över åtta och då måste man vara snabb med morgonbestyren.

Tänk om jag alltid gjorde så här, så mycket mystid jag skulle ha innan läggdags. Nu kan jag till exempel krypa ner i sängen och läsa Zlatan en stund. Jag ska nog försöka leva lite mer enligt det här nya jaget.

Morgontitt

Åh vad härligt att äta frukost i köket igen med radion och tidningen! Gröt är så mycket lättare att äta vid ett bord än i soffan. Dagens guldstund!

Kvällstankar

Mmm ser redan fram emot frukosten. Tog upp de två färdigmålade stolarna från källaren så att jag kan äta frukost vid bordet i köket i morgon. Är trött på att sitta i soffan, där äter jag ju alla andra måltider ändå. Så nu tänker jag strunta i att bordet inte är klart för nu vill jag kunna läsa min ST vid bordet på morgonen. Det är ju bara där jag läser den och då känns det ju onödigt att prenumerera om ja ni fattar. Har i alla fall beställt ny linoljefärg i dag.

Ikväll har jag varit på yoga, det var länge sen och jag kände mig stel. Kunde inte riktigt slappna av heller, började tänka på min mikro som jag ska sälja. Värd tanke. Kunde ju i alla fall ha tänkt på något roligare om jag nu skulle vara distraherad.

Nu ska jag ägna lite tid åt Zlatan. I morgon börjar vi med radio i skolan, det blir kul.

söndagen den 5:e februari 2012

Tänk om man kunde nöja sig med färdig pyttipanna

Ibland önskar jag att jag inte var så förbannat krånglig. I veckan kokade jag ju kikärtor för att jag skulle göra biffar, men det hann jag aldrig eftersom jag var i skolan hela tiden. Så jag tog tag i saken i dag i stället. Egentligen skulle jag ha börjat vid 14-tiden och ätit det till lunch, men då kom jag på att jag behövde handla. När jag kom hem och började mixa min kikärtsröra tyckte jag att det vore roligt med ett par olika varianter. Så hälften blev biffar och hälften blev falafel med annan kryddning och sesamfröpanering. Det tog sin lilla stund att göra, så jag åt lunch kl. 17. Precis som i fredags och igår, mina tider har blivit konstiga. Efter maten gjorde jag enchiladas av min tacoköttfärs som jag lagade igår. Sen improviserade jag ihop en mjölkfri sås till mina kikärtsbiffar.
bild(16)
Gårdagens matlagning är förresten en historia i sig: Jag hade tänkt göra tacopaj men eftersom jag inte orkade gå och handla i kylan hade jag inte alla ingredienser. I stället gjorde jag vanlig tacos och bestämde mig för att baka egna tortillas. Och göra egen salsa. Det tog sjukt lång tid innan maten var färdig. Bröden var ingen hit tyckte jag, de blev rätt lika de man köper, lite elastiska och jobbiga att kavla. Salsan blev däremot bra och var lätt att göra, så det kan jag rekommendera. Orkar inte skriva något recept dock, hör av er om ni vill veta. Nästa gång jag får för mig att baka eget tacobröd får det nog bli pitabröd.
Summa summarum: Om jag inte la ner så många timmar på matlagning skulle jag hinna med allt jag inte hinner. Men nu har jag jättemånga matlådor.

Fina vintersvallet

Kolla vad vackert det är här. Jag funderar på att köpa längdskidor, då skulle jag kunna åka där runt Sidsjön fina vinterdagar som dessa. Jag upptäckte också i dag att jag har massa pengar, kommer inte alls behöva ta mycket från sparkontot till min nya dator och då kanske jag kan kosta på mig ett par skidor i stället *rikt i-landsbarn*. Jag skulle ju hinna åka en månad framöver i alla fall och kanske i Västerås också om det är snö när jag är där på praktik.


När jag gick från affären nyss såg jag förresten två stycken (ej tillsammans) som var ute och åkte spark. På gatan alltså. Och häromdagen när jag gick till skolan såg jag en maskin som sög upp massa snö på ett lastbilsflak som lastbilen sen tippade av någonstans. Har aldrig sett dessa Norrlandsfenomen förut.

En svunnen tid

Är det något jag spyr på, förutom kaffe latte-nyanser och klyschiga meddelanden som “Carpe diem” (som ingen människa lever efter ändå), när det gäller inredning är det divansoffor. Värst är de svarta. I dag känns det väldigt konstigt och ironiskt att jag själv köpte en sån 2008. Nog för att de är bekväma, man får plats många och utsträckt på divanen somnar man gott framför en film. Men det känns som att mastodontsoffans tid tog slut bara något år senare (om den ens hade någon tid, det är den egentligen inte värd).

Ändå äger i princip alla mina vänner denna möbel som får vardagsrummet att bli “soffrummet”. Det är liksom det enda man ser och då är den inte ens fin att titta på från början. Jag blir så trött på att allt ska kretsa kring tv:n hela tiden. I stället för att soffan ska vara en skön umgängesplats där man kan fika, samtala, läsa en bok eller förfesta är dess enda uppgift idag att erbjuda den bästa vinkeln och komforten för tv-tittande.

Jag sålde min mastodontsoffa när jag flyttade från Norge. Köpt för svenska pengar och såld för norska fick jag en bra slant för den nersuttna kolossen. I Mejselhemmet här i Svallet har jag visserlígen inte heller någon soffa att imponeras av, men jag fick den gratis av min extrasyster och den är helt okej för den lilla tiden jag ska bo här. Dessutom tänker jag sälja den när jag flyttar så att jag slipper släpa på den ner till Stockholm, där jag i stället kan köpa en möbel som passar in i mitt framtida hem. Hade jag köpt en ny idag hade det blivit en Howardmodell. Riktigt snygga är de, men det kan hända att jag har ångrat mig tills jag ska göra en soffinvestering nästa gång. Se och inspireras här och här.

CIMG0445[6]På Thor Olsens gate 2009. Kul att jag fortfarande har kvar kläderna…
Och använder i alla fall toppen lite då och då.

lördagen den 4:e februari 2012

Snökvinnan

Jag har precis promenerat hem från Anna, riktigt jävla kallt var det. Min termometer här hemma visar -24 och jag känner att det är omöjligt att gå och handla nu som jag egentligen hade tänkt. I alla fall utan att pälsa på mig allt jag äger och det orkar jag inte. Får laga mat på det jag har helt enkelt. Så här såg jag ut precis innan jag gick in genom min port.

För att det ska kännas lite bättre i kroppen

Hörrni, jag tänkte på en sak. Min vän Ellen ska åka halvvasan den 28 februari och i hennes blogg läste jag att hon inte har fått tillräckligt med träning. Är det inte ALLTID så när man ska göra något? Till alla tentor kunde jag alltid ha pluggat mer och varenda helg tänker jag att jag inte gjorde så mycket som jag hade planerat. Jag vet redan nu att jag inte kommer att vara så förberedd som jag vill inför min USA-resa. I dag kommer jag inte att få så mycket gjort som jag vill heller.

Jag tror inte att det är för att jag är tidsoptimist, eller jo, lite kanske. Men det dyker alltid upp nya saker, nu planerar jag till exempel att gå ner på stan för att se om jag kan byta min vinflaska som var odrickbar, och vips kommer jag inte hinna göra något annat än att laga mat och klä på mig innan jag måste gå. Jag som hade tänkt jobba lite hemma.

Det vore skönt att försonas med tanken att det är okej att inte hinna med allt. Ibland får jag ju, som jag har nämnt tidigare, dåligt samvete för att jag inte gör det jag borde. Som att jag sviker den Lisa som la upp planeringen. Vilket är sjukt onödigt eftersom jag ändå lever väldigt okomplicerat när jag bara behöver tänka på vad jag själv vill. Jag behöver ju aldrig anpassa mig efter någon annan än lärarna i skolan.

Frågan är vad som är bäst; att sänka kraven och vara mer realistisk i min planering, eller att fokusera mer på det jag faktiskt gör än det jag inte gör. Eller kanske en kombination. Åsikter någon?

fredagen den 3:e februari 2012

Slut på redaktionsveckan

Äntligen helg! Veckan har visserligen varit underbar, men jag var helt slut när jag kom hem från skolan i dag vid 17-tiden. Hann inte äta lunch heller, det blev bara två mackor och en clementin medan vi redigerade det sista. Resultatet blev en riktigt bra studentbilaga i alla fall.

redaktionen Älskar vår redaktionsfråga. Alla fick välja en och svara
på den själv. Mitt val blev “Vad är fulast i Leffes lägenhet?”
och svaret blev köket.

leffeslya 
Första sidan på mitt hemma-hos-reportage som
Erik redigerade.

Nu har jag i alla fall ätit mat, återhämtat mig lite, diskat och ska krypa till kojs. I morgon ska jag jobba, fika hemma hos Anna och kanske gå på bio. Bra dag.

Full rulle

Hela livet förfaller när vi har redaktionsövning. Jag lagar ingen mat, köper cola och pommes, är i skolan femton timmar och sover i högst sex timmar. I morgon (i dag) ska jag vara tillbaka klockan åtta så det blir till och med ännu mindre sömn nu. Tur att det är fantastiskt roligt. I morgon ska magasinet vara utskrivet och klart klockan 15. Hörs då. God natt.

onsdagen den 1:e februari 2012

Dagens egokvot fylld

Igår blev jag, som en del av er redan har sett på Facebook, fotad av några klassisar i skolans studio. Mina bildjournalistvänner håller just nu på med lite andra projekt än vad vi journalister gör och studiofotografering är visst ett av dem. Det är roligt när man kan vara till hjälp och jag gillar ju att synas.

image Foto: Lisa Mattisson

341381_10150625318245260_518920259_11350706_870989426_o Foto: Lisa Mattisson

tumblr_lyoplyTDSt1r5orp6o1_500 
Foto: Felix Karlsson

Inte helt fel

Jag har nyss varit och gjort vårt hemma-hos-reportage hos Leif. Han är granne och vän med Isak som går i min klass och VILKET HUS DE BOR I! 3,80 i takhöjd, kakelugn och knarrande golv. Stuckaturer överallt, oh my god.